Änglar Finns
Jag har förlorat mer än livet, men vunnit så mycket mer…
Livet…

Jag tänker på något som är värre än krig, värre än helvetet, mycke värre än jordens å världen undergång. Tänker på min egen undergång. Inte min kroppsliga död, utan min själsliga förintelse. Jag känner vilket överflöde av energi ja har, men ja känner även hur lätt den överger mig. Kvar blir en torr kropp, tomma ögon å ett ödelagt hav av hat. Skrämmande drömmar om våld och djup förnedrande hån som skär i alla sinnen. Vad är detta?
Jag är medveten om vad jag gör med mig själv, men är min omvärld medvetna om vad dom gör med mig? Men detta handlar inte om vem som gör vad, eller mot vem. Detta handlar om hur jag väljer att uppfatta omvärldens agerande. Allt handlar om hur jag tolkar. Världen är inte ond, om inte jag tolkar den så. Det är inte lätt att vända på sina erfarenheter om man inte är medveten om hur man då bär sig åt. Rörigt? Jo, men livet blir inte lättare om man bara lallar omkring i sin tillvaro utan att förstå världen som den är.
Posted in Okategoriserat | 1 Comment »
Vem är jag?

Mina kära läsare. Jag är vilse. Vilse i alla dessa problem, alla hinder som jag gång på gång tar mig över, men dom tycks alltid dyka upp längre fram på vägen, större och mäktigare än innan. På grund av min envishet och min tro på själslig självläkning kämpar jag, tills det sprutar död ur mina fingrar och ögonen gråter blodet jag spillt. Det finns inget som räcker ända fram. Med den förståelsen borde jag ge upp och låta världen leka med mig på okända villkor. Men jag antar att det inte är döden som skrämmer mig längre, utan livet som jag skulle lämna kvar efter mig. Men ändå har jag kvar min vetenskap och erfarenheter av hur en halvdöd själ vankar omkring utan ork, utan livslust. Dit vill jag inte igen. Jag befinner mig i något halvting som inte verkar ha någon barmhärtighet mot en blödande själ som hela tiden vill fram, utan att orka fortsätta. Livet är klurit när man börjar känna efter. Bättre va de förr, när man bara gjorde saker utan att ens fundera på vad de betyder för mig eller för andra. Vilket liv förresten? Vad är ett liv, och hur vet man att det är värt att leva, hur kan man sätta värde på saker och ting som inget betyder? Hur kommer det sig att hjälplöshet ofta resulterar i styrka? Åter igen, vem är jag?
Posted in Okategoriserat | No Comments »
IKAROS, Glöm inte bort våra barn
BOBO
Skrev en kommentar i mitt inlägg om min pojk med hänvisning till Björn Afzelius och hans älskade Ikaros. Den som nite har hört den, men har ett par minuter över, kan ägna sin tid åt att lyssna på hans fina ord. Men tänk då på att för vissa barn, är den största önskan att få slippa.
Klicka på
”länkar till detta inlägg”
för att komma direkt till Youtube. Eller kopiera länken nedan och klistra in i din webbläsare.
http://www.youtube.com/watch?v=PlmIjILyMcw
Posted in afzelius, Björn, björn Afzelius, bobo, inlägg, kopiera, Länk, webbläsare, youtube | No Comments »
Jag Fick en Liten AWARD
MissBorderline skickade mig en Award för ett tag sedan. Det är först nu jag har tid att faktiskt unna mig en sådan. Men den va fan inte gratis. Nu måste jag göra följande för att fullborda denna hederliga grejj, och Den som jag sedan ger awarden till, måste göra det samma.
* Kopiera awarden från min blogg
* Länka personen som du fått den av
* Berätta sju intressanta saker om dig själv
* Välj sju bloggar som du vill ge den till
* Länka till dem
* Lämna en kommentar i deras blogg med information om att du har gett dem en award
Men vad jag ställt till det, inte fasen finns det 7 intressanta saker att veta om mig. Hum, jag kommer inte ens på 1 men jag gör ett tappert försök.
1. Vi kan ju börja med att jag ärligt inte vet vilken hårfärg jag har under alla år av hårfärgningar. På gamla kort så är det oftast ljusbrunt. Konstigt nog så har jag oftast svart hår. En eller två gånger har jag färgat det lite diskret rött. Men svart är absolut min färg som jag fastnat för.
2. Jag är en ”datanörd”. Ända sedan jag fick min första dator har jag suttit fast framför spel och dylikt. jag har kontrollerat varje vrå av datorernas funktioner. Plus att min mor är en, för tillfället arbetslös, IT-Tekniker
3. När jag var runt 11 blev jag förälskad för första gången. Och som i 9 fall av 10 när det kommer till unga hjärtans första förälskerser så var min lärare mitt offer. Men det var nog inget som höll i sig allt för länge, nästa förälskelse var något överdriven, så den skiter vi i.
4. Jag har aldrig haft någon dröm som jag velat satsa allt på. Visst ser man framåt, men jag minns inte att jag någon gång känt att ”detta vill jag göra med mitt liv”, eller att ”så vill jag ha det när jag blir stor”. Kanske det är för att jag tar det mesta som det kommer. Kanske för att jag har en underlig syn på framtiden, har aldrig riktigt velat göra något av mitt liv på grund av min blyghet och instängda personlighet.
5. Detta går ju bra, nu har jag tre kvar, vad ska man ta då? Jag har alltid varit överviktig och har alltid varitt missnöjd med min vikt, kropp och mitt utseende för övrigt. Därav har jag fått mitt kassa självförtroende och sned bild av mig själv. Det är ju något som gjort att jag med åren mått såligt. Men kanske det är först nu som jag börjar ge upp tanken om att någon gång bli smal…are.
6. Jag är en ensamvarg. Inte just på grund av min så gott som självbotade sociala fobi, utan just för att det är så frukvärt sällan jag träffar någon, och faktis kan släppa denne in på mitt liv. Just nu har jag 4 vänner som jag släppt in, och dom kommer fan aldrig komma ut, om dom själva inte kräver det. Men jag är otroligt observant, måste gräva i människans skinn innan jag kan låta dom kika in genom mitt nyckelhål. Så är det, bitter sanning.
7. Sist men inte minst… JAG ÄR RÄDD. Inte för vad som helst, utan för alkoholister. Djupare än så går jag inte i det.
Mina 7 motagare av denna AWARD är först och främst, mina 2 bästa vänner:
Charlotte
Diana
Sedan även min syster:
Helena
Följt av:
Hönsmamman Sarah
SvenssonFamiljen Lundblad & Andersson
Marmoria
Sedan är det slut på vettiga människor och bloggar.
Posted in Okategoriserat | 1 Comment »
